Fästingen
Fästingar orsakar oro, inte bara för att de suger blod, utan för att de kan sprida infektioner som Borrelia, TBE (tick-borne encephalitis/fästingburen encefalit) och flera andra bakterier, virus och parasiter. Här får du veta hur fästingar lever, var de finns och hur du skyddar dig.
Vad är en fästing?
Fästingar är spindeldjur, inte insekter. Det finns omkring 900 arter i världen och ett tiotal i Sverige. Den vanligaste arten som angriper människor är den vanliga fästingen – Ixodes ricinus. På Öland och Gotland finns även Haemaphysalis punctata (ibland på människa), och i norra Sverige förekommer taigafästingen (Ixodes ersulpcatus), som kan bära både Borrelia och en allvarligare TBE-variant.
Var finns fästingar i Sverige?
Fästingar finns i hela Götaland, större delen av Svealand och längs Norrlandskusten upp till Haparanda. Klimatförändringar och mildare vintrar gör att de sprids längre norrut och är aktiva fler månader om året. I södra Sverige kan man numera stöta på fästingar även under vintern.
Fästingens livscykel
Fästingen lever i fyra stadier: ägg → larv → nymf → vuxen. Livscykeln tar 2–5 år beroende på klimat. I varje stadium suger fästingen blod en gång för att utvecklas vidare. En vuxen hona kan lägga upp till 2 000 ägg efter sin sista blodmåltid.
Viktigt: Även larver och nymfer biter människor, vilket betyder att smitta kan överföras även från mycket små fästingar.
Hur fästingar suger blod
Fästingen skär sig genom huden med sina mundelar och utsöndrar bedövande saliv, därför märks bettet ofta inte. Saliven innehåller ämnen som hindrar blodet från att levra sig och som kan bära smittämnen (t.ex. Borrelia, Anaplasma,
Babesia, Rickettsia).
Nya fästingarter i Sverige
Taigafästingen (Ixodes persulcatus)
Sprider sig längs Norrlandskusten. Studier har visat att mer än hälften kan bära
Borreliabakterier, och vissa även en allvarligare TBE-variant.
Brokig hundfästing (Dermacentor reticulatus)
Finns påvisad i södra Sverige. Kan sprida Babesios till hundar och flera infektioner
till människor. Hittas ofta i öppna fält och våtmarker.
Jättefästing (Hyalomma spp.)
Har påträffats i Sverige vissa år. Den kan aktivt förfölja värdar och är snabbare än
vanliga fästingar. Kan bära på Blödarfebervirus (Krim–Kongo) och Rickettsier (ej
påvisat i Sverige på människor).
Var och när är fästingar aktiva?
Fästingar blir aktiva när det är runt + 5 °C i markvegetationen. Högst aktivitet
syns i maj – juni och augusti – september. Milda vintrar gör att de i södra Sverige
kan vara aktiva året runt. Fästingarna trivs i fuktiga, skuggiga miljöer: lövskog,
buskage, högt gräs, trädgårdar och parker.
Myten att fästingar faller från träd är fel – de sitter lågt i vegetationen och kryper
uppåt på sina värdar.
Så tar du bort en fästing
Använd en smal pincett eller fästingborttagare. Ta tag så nära huden som möjligt
och dra rakt ut med lugnt, jämnt tryck. Rengör huden med tvål och vatten eller
desinfektion. Smörj inte med olja/lim – det kan öka risken för smittoöverföring.
Testa fästingen & när du bör söka vård
Kontakta vården vid symtom som rodnad som sprider sig, feber, huvudvärk,
ansiktsförlamning, uttalad trötthet eller vandrande värk.
fästingburna infektioner (t.ex. Borrelia eller saminfektioner). Överväg provtagning
vid långdragna symtom.
Visste du att…
• Fästingar varken hoppar eller flyger – de väntar på att du ska gå förbi.
• En enda hare kan bära över 2 000 fästinglarver.
• Vuxna honor kan bli upp till 1 cm efter blodmål.
• Fästingar överlever inte länge inomhus på grund av låg luftfuktighet.
