|
Skillnader och Likheter mellan Syfilis och Borrelia (i Sverige) Syfilis orsakas av en specifik spiralformad bakterie, eller s.k. spiroket (ibland spirochet), som heter Treponema pallidum.
Borrelia orsakas av en ett antal olika men närbesläktade stammar av spiralformade bakterier, dvs. spiroketer, vilka sammanfattningsvis brukar benämnas Borrelia burgdorferi, sensu lato. Historia och Spridning Syfilis är en mycket gammal sjukdom som bara är känd hos människa och t.o.m. är omnämnd i bibeln. Den var tidigare en mycket vanlig sexuellt överförd smitta (s.k. könssjukdom/venerisk sjukdom). En annan välkänd smittväg för syfilis är mellan mor och barn under graviditeten. Syfilis blev allt mer sällsynt i Sverige mot 1900-talets slut, men en viss ökning har observerats på senare år.
Sjukdomsstadier Syfilis indelas i tre stadier: primär, sekundär och tertiär syfilis. De två första kallas gemensamt tidig syfilis och omfattar de två första åren av infektionen, det sista sen syfilis. Tidig syfilis anses som smittsam, den sena formen har ingen eller låg smittsamhet. Symptombild Syfilis: Vid primär syfilis uppstår ett sår vanligen på könsorganen ca 3 veckor efter smittillfället och ofta en svullnad i motsvarande lymfkörtelområde, oftast ljumsken. Såret kan dock vara så litet att det inte märks. Även utan behandling läker såret på 4–8 veckor. Sekundärstadiet börjar 7–10 veckor efter smittillfället. Ofta ses feber, svullna lymfkörtlar och ett utslag på kroppen, och symtom kan uppträda från i stort sett alla organ i kroppen. Sjukdomsbilden är ofta mycket okarakteristisk och kan "imitera" en mängd olika sjukdomar. En del människor får inga symtom alls eller så lindriga att de inte lägger märke till dem. Om man har syfilis under lång tid utan att få behandling finns risk för allvarliga skador på t.ex. hjärta och hjärna. Det finns över 30 olika syfilisdiagnoser med individuella ICD-10 koder i Sverige. Borrelia: Vid tidig borrelia utvecklas i ca hälften av fallen en ringformad rodnad på platsen för fästingbettet, som efterhand sprider sig cirkelformat (erythema migrans). Symptomen kan initialt upplevas infuensaliknande men tidiga stadium kan även passera utan symtom. Infektionen kan efter ett par veckor till månader sedan utvecklas vidare med symtom från centrala nervsystemet (t.ex. hjärnhinneinflammation, utstrålande smärtor, förlamning, främst i ansiktet), lederna och i sällsynta fall även från hjärtat. I andra länder anses sjukdomsbilden ibland vara mycket okarakteristisk och kan "imitera" en mängd olika sjukdomar. Om man har persistent borrelia under lång tid utan att få behandling finns risk för allvarliga och obotliga skador bl.a. i huden och i nervsystemet. Det finns 2 borreliadiagnoser med ICD-koder i Sverige. Behandling Syfilis i alla stadier behandlas i Sverige, alltid med antibiotika. I regel ges prokainpenicillin (ett licenspreparat) som dagliga intramuskulära (i.m.) injektioner under 2 veckors tid. Alternativt med långverkande benzatinpenicillin i.m. 2 gånger under två veckor. Behandlingen är alltid en specialistangeägnehet. Uppföljning måste regelmässigt utföras. Infektionen anses läka ut om behandlingsföreskrifterna följs. Borrelia i tidigt stadium i Sverige anses i regel kunna självläka, men kan även behandlas av allmänläkare med penicillin (10 dagars kur i tablettform). Enligt vissa källor rekommenderas antibiotikabehandling om hudrodnad i samband med fästingbett är större än en 5-krona. Ingen uppföljning görs och infektionen anses alltid läka ut om behandlingsföreskrifterna följs. Borrelia i sena stadier/allvarliga fall (främst neuroborrelios) i Sverige med intravenös (i.v.) ceftriaxon/doxycyklin (Rocephalin/Doxyferm) behandling under 10-14 dagar. En viss uppföljning i form av ett återbesök görs normalt. Det bör noteras att Sveriges syn och behandlingsråd för tidig borrelia är väsentligt mildare än i något av våra grannländer och i övriga Europa. I detta sammanhang bör även påpekas att termen antibiotika används för en klass av mer verksamma bakteriedödande medel som används i de fall där penicillin inte är effektivt. I Sverige är Doxyferm ett vanligt exempel på antibiotika och Kåvepenin ett ofta använt penicillinpreparat. Dosen är i allmänhet högre vid i.m. och i.v. behandling och preparatet tas dessutom upp och fördelas på ett mer effektivt sätt i kroppen. Provtagning Syfilis, vid misstanke bör serologisk kontroll utföras. Vilket screening-batteri som skall användas i Sverige, bestäms i viss utsträckning av lokala rutiner för provtagning. PCR-metodik finns tillgänglig t ex för sårdiagnostik. Efter ett par veckor är samtliga serologiska tester positiva, dvs. seronegsativ sekundärsyfilis finns inte. Vid positiv serologi bör en specialist alltid kontaktas. Borrelia, vid misstanke anses inga blodprover vara till hjälp för diagnosen. Detta beroende på att antikroppstitern ofta är negativ trots infektion. Seronegativ borrelia i olika stadier finns därför, även i Sverige. Diagnos Syfilis är en diagnos som måste ställas på klinisk bild, epidemiologiskt samband och laboratoriediagnostik. Var för sig anses de inte tillräckliga för att ställa diagnosen eftersom det finns många källor till osäkerhet i diagnostiken. Dels vad gäller den kliniska bilden vilken ofta inte är helt enkel att tyda, framförallt med avseende på att olika stadier förekommer. Dessutom vad gäller tolkningen av serologin som ofta anses vara svår. Eftersom syfilis baseras på flera olika kriterier anses den vara svårare att hantera än sjukdomar där ett laboratoriesvar är liktydigt med diagnos. |



